Första gången jag hörde Vitamin String Quartet var 11 juni förra året. Den lilla relevans den informationen möjligtvis kan ha för inlägget är detta: denna låt är fortfarande min favorita låt med dem, fast jag lyssnat i typ nio månader. Och varje gång jag lyssnar på dem blir jag lika glad att jag började spela fiol där för tio år sedan. När man hör såhär fina saker på sitt instrument blir man liksom stolt över att man spelar det själv. Om man glömt bort det så blir man övertygad om att man faktiskt valt rätt. Vill bara spela spela spela. Vilket jag gör. Tur det.