jahaa
Saker jag är konstant glad över:
* Att jag inte går på högstadiet längre. Om man jämför hur jag trivdes i min högstadieklass med hur jag trivs i min nuvarande klass är skillnaden brutal. Att jag får umgås med mina klasskompisar varje dag (och många kvällar när vi åker buss hem sent) är så himla najs. Och då blir det mer påtagligt att det inte var så på högstadiet. Så tack och lov att jag växte upp.
* Att jag har syskon. Två fina storebröder som är jobbiga och sköna om vartannat. Med dem har jag kul.
Det här är återkommande faktum som kan göra mig glad en dålig dag. Puss och kram
* Att jag inte går på högstadiet längre. Om man jämför hur jag trivdes i min högstadieklass med hur jag trivs i min nuvarande klass är skillnaden brutal. Att jag får umgås med mina klasskompisar varje dag (och många kvällar när vi åker buss hem sent) är så himla najs. Och då blir det mer påtagligt att det inte var så på högstadiet. Så tack och lov att jag växte upp.
* Att jag har syskon. Två fina storebröder som är jobbiga och sköna om vartannat. Med dem har jag kul.
Det här är återkommande faktum som kan göra mig glad en dålig dag. Puss och kram
Trevor Hall - Who you gonna turn to?
tell him come on help you get your shit
Erykah Badu - Call Tyrone
Det här var en låt jag hade på min mp3 när jag var yngre. Det var väldigt synd att den försvann...
Jag kan inte fokusera strukturera tänka alls. Kan bara tänka på en sak. Vill få ett svar.
Funderar på att skriva klart en uppsats. Vore värt.
Välkommen till mitt liv, jag har sju saker på min "to do"-lista nu. Kom igen!!!
puss
we're going to party like it's your birthday
Jag är 18 år nu. Tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa.
Nej, faktiskt, det känns inget speciellt. En sak har jag att säga; jag läste igenom min dagbok från min förra födelsedag. Skrev saker som jag blir ledsen av att läsa, därför att jag var så arg på mig själv dåförtiden. Och om jag fick skicka en hälsning till mig själv för ett år sedan är det "fan, nu är det bra igen" eller det lite mer klyschiga "det löser sig". Att vara arg på sig själv är så dumt, tar så mycket onödig tid och man ska vara glad på sig själv. Jag är fan det bästa jag har.
Nej, faktiskt, det känns inget speciellt. En sak har jag att säga; jag läste igenom min dagbok från min förra födelsedag. Skrev saker som jag blir ledsen av att läsa, därför att jag var så arg på mig själv dåförtiden. Och om jag fick skicka en hälsning till mig själv för ett år sedan är det "fan, nu är det bra igen" eller det lite mer klyschiga "det löser sig". Att vara arg på sig själv är så dumt, tar så mycket onödig tid och man ska vara glad på sig själv. Jag är fan det bästa jag har.
Nu ska jag sova igen de timmarna jag missade inatt, när jag dansade, rockade rockring, fick komplimanger, blev glad åt folk som hånglade och vandrade hemåt längs Östgötagatan klockan halv fyra på morgonen (och såg en grävling!).
god natt
god natt
Girl, this is our song, I sing it 'cause you're not around
Det enda jag kan lyssna på just nu är den här låten. Alla andra låtar känns otrolig tråkiga i jämförelse: det är ungefär som om låten vore en människa jag vore kär i, och jag orkar inte inte umgås med den här personen. Det är inte lätt.
Älskar att Hoffmaestro har sån självdistans. Tugga tuggummi på scen...
Älskar att Hoffmaestro har sån självdistans. Tugga tuggummi på scen...
Hoffmaestro & Chraa - Our Song
P.S. Jag vet att du vill ha mig. D.S.
gomonon
Drygt 6 år har gått sedan jag såg dig för första gången i Södra Latins övre gympasal. Jag tyckte att du var skrikig och gapig och jag tänkte att jag aldrig skulle vilja vara med en sån tjej. Men vi började umgås mer och mer på gympan, och jag blev så glad av dig.
Jag var en decimeter kortare och det var länge som jag kände mig yngre än du. En gång i februari 2007 väntade vi på buss 4 utanför Eriksdal efter gympan. Du tittade ner på mig från dina 1,76 och frågade: ” Hördu Agnes, hur går det med kärleken?” När jag tänker tillbaka på det känns det konstigt att du ens behövde fråga; har inte du alltid vetat allt om mig?
Drygt 5 år har gått sen vi blev vänner på riktigt, den 8 mars 2007. Men det vi har nu har växt fram i takt med att jag växte ikapp dig. När de där 10 centimetrarna nästan jämnades ut hamnade vi på samma våglängd, och jag blev lika skrikig och gapig som du; en sån tjej. Sen dess behöver du inte fråga mig hur det går med kärleken längre; du vet. Det finns en anledning till att alla tror att vi är tvillingar för du vet precis
varför jag får ångest av Kung Fu-fightinglåten,
vem som var en kyckling på Peace and Love,
varför jag gillar dreads,
varför jag rodnar åt ”Rudolf med röda mulen”,
vem som hade navelpiercing, och vad
åhhneeej (4:05) innebär. Allt som jag nu nämnt har med kärlek att göra, och du behöver inte fråga, för du vet.
6 månader har gått sen vi bestämde oss för att ha den här festen. Den kommer vara skrikig och gapig, precis som oss, men det har aldrig varit någon fråga om att den skulle vara på något annat sätt; jag har alltid varit säker, jag är verkligen säker, amen jag är säker på att du vill ha den precis som jag vill. Att stå här, bland er, våra speciellt utvalda, med er aldrig sinande uppmärksamhet och prata om oss själva, det är vad vi båda vill. Det är så det är om man är skrikig och gapig.
I alla fall. Jag lovar att jag alltid kommer älska och vårda dig, och jag ska jobba för att vår framtid ska vara en fortsatt god konversation. Att vi inte ska behöva fråga varandra något. Och jag skiter i alla konstiga killar, alla pusselmän och alla som är precis som min fiol.
För nu behöver inte jag ställa några fler frågor än: ”Hur går det med kärleken?” Jo det går bra nu.
I just want your kiss boy
"Sitter du här med en jävla brud?"
Tänk. Här har man pluggat, stressat, färgat håret, jobbat, gått och simmat, sminkat sig, övat fiol, varit rolig och tillmötesgående och gjort en jädra massa saker man "ska" göra. Så får man höra en massa komplimanger, och det är ju fint gjort av folk, att säga snälla saker. Fast inget av det där är tydligen något att bry sig om, bara man får höra att man är en jävla brud någon gång. En vanlig jävla brud, synd att man inte är det på heltid.
Tänk. Här har man pluggat, stressat, färgat håret, jobbat, gått och simmat, sminkat sig, övat fiol, varit rolig och tillmötesgående och gjort en jädra massa saker man "ska" göra. Så får man höra en massa komplimanger, och det är ju fint gjort av folk, att säga snälla saker. Fast inget av det där är tydligen något att bry sig om, bara man får höra att man är en jävla brud någon gång. En vanlig jävla brud, synd att man inte är det på heltid.
Det här längtar man efter också ibland.
Kate Nash - Pumpkin Soup
Livet alltså
but if you stay with me I know I'll hurt you more
Jag har en "att göra"-lista som räcker fram till 12 juni då skolan slutar. Den inkluderar både skolsaker och fritidsgrejer, så att det snabbare går att bocka av punkterna på den. Nu måste jag skriva en lite kortare lista:
- raka benen
- gå och lägga mig
som jag behöver bocka av innan jag går och lägger mig. Haha. Insåg nu hur bisarrt det här inlägget är. Och hur kan ens raka benen vara något man måste göra? Sjukt. Men jag ska gå, dansa och ha på mig högklackat i morgon, barbent, då blir det så. Äsch.
Jag har suttit och snabbspolat American Pie i en timme. Allt är snurrigt i huvudet. Allt jag kan tänka på är tonartshöjningar, snurrar, regnbågar och annat som hör Melodifestivalen till. Ska gå och bocka av listan nu. Hejdå
P.S. Har fortfarande bisarrt mycket energi. Hur är det möjligt?
James Morrison - Save yourself
Den här låten har ju abosulut (kolla, ingen koll på stavning heller) något med texten att göra. Men kan jag gå och raka benen eller?
hejdå
- raka benen
- gå och lägga mig
som jag behöver bocka av innan jag går och lägger mig. Haha. Insåg nu hur bisarrt det här inlägget är. Och hur kan ens raka benen vara något man måste göra? Sjukt. Men jag ska gå, dansa och ha på mig högklackat i morgon, barbent, då blir det så. Äsch.
Jag har suttit och snabbspolat American Pie i en timme. Allt är snurrigt i huvudet. Allt jag kan tänka på är tonartshöjningar, snurrar, regnbågar och annat som hör Melodifestivalen till. Ska gå och bocka av listan nu. Hejdå
P.S. Har fortfarande bisarrt mycket energi. Hur är det möjligt?
James Morrison - Save yourself
Den här låten har ju abosulut (kolla, ingen koll på stavning heller) något med texten att göra. Men kan jag gå och raka benen eller?
hejdå
ginger ninja/I need your crazy energy
Eftersom jag inte tar bilder på mig själv längre så får jag visa bilder andra tar på mig (ni vet såna där personer som har med sig kameror överallt).
Jag måste förklara en sak om mig själv först. Ibland får jag ryck. Jag får svårt att koncentrera mig, det spritter i benen och armarna i magen och jag står helt enkelt och hoppar mitt på stället och slår händerna i taket. Utan knark, kaffe eller socker blir det bara energiöverskott ibland. Energisk urladdning. Som igår. Då tog jag mig en skön liten springtur ute på skolgården. (Värt att nämna om dessa springturer är att det mer är som att explodera. Ni vet, som barn? De springer bara runt och hoppar och har sig, så känns det.)
Hur som helst, tillbaka till bilden. Har en vän som alltid har med mig en kamera nuförtiden, och då kom hon för att dokumentera den energiska situationen.
Jag måste förklara en sak om mig själv först. Ibland får jag ryck. Jag får svårt att koncentrera mig, det spritter i benen och armarna i magen och jag står helt enkelt och hoppar mitt på stället och slår händerna i taket. Utan knark, kaffe eller socker blir det bara energiöverskott ibland. Energisk urladdning. Som igår. Då tog jag mig en skön liten springtur ute på skolgården. (Värt att nämna om dessa springturer är att det mer är som att explodera. Ni vet, som barn? De springer bara runt och hoppar och har sig, så känns det.)
Hur som helst, tillbaka till bilden. Har en vän som alltid har med mig en kamera nuförtiden, och då kom hon för att dokumentera den energiska situationen.
Jag springer på väggarna när jag har energiöverskott.
Superheavy - Energy
lay aside foolish pride (världens mest använda rim???)
Helen Shapiro - Walking back to happiness
Dagens visa helt enkelt. Jag har pluggat ikväll och spelat och haft mig.
fan nu är det bra igen
Min blogg har i snitt 8 besökare per dag. Men ibland är det fem människor till som tar sig hit, som i onsdags, vilket betyder att tolv personer (jag räknar inte in mig själv i statistiken haha) har läst mitt kräksinlägg. Nu ska ni få veta vad som hände den dagen, efter jag skrivit det där "tyck synd om mig"-inlägget.
Jag skulle ju gå till frisören. Hon är fin och rödhårig och salongen ligger bara två minuter från där jag bor, så jag tänkte att "det här går ju säkert bra". När jag kom dit sa hon att jag måste stå upp när hon klippte mig för att jag har så långt hår, annars skulle hon inte nå ner. Hur bra tror ni det gick att stå i en lokal som luktade väldigt starkt av schampoo och hårfärg med den snygga obligatoriska klippkappan när man inte ätit på fem timmar på grund av illamående?
Jag började må dåligt så frisören utropade "nämen det är väl klart att du får sätta dig ner om du måste". Men när jag satte mig ner blev det inte bättre. Jag kallsvettas under kappan och genom luggen som hängde ner framför ögonen såg jag hur mina läppar bleknade. Jag sa att jag behövde gå ut och andas men vad händer inte ute på gatan om inte att jag nästan svimmar? Hela kroppen domnar bort, jag ser inget (fast det hade mest att göra med den där luggen som hängde i ögonen). Jag vinglar tillbaka in på salongen och sluddrar och sätter mig ner i första bästa stol medan min stackars frisör tar av mig klippkappan. Till slut leder hon in mig på toaletten och stänger om mig med en beklagande min. Där på toaletten är det lugnt och skönt. Jag lutar pannan mot det kalla kaklet och efter ett tag blir det bättre. Sen kan hon klippa mig klart. Sen gick jag hem och la mig i badet.
Det var dagens historia. Puss och kram.
P.S. Eftersom jag nästan aldrig längre skriver ett inlägg utan musik så får ni ett tips på musik som kan relateras till ämnet illamående. Men låten var väldigt lökig. Suckface - You make me wanna puke. D.S.
Jag skulle ju gå till frisören. Hon är fin och rödhårig och salongen ligger bara två minuter från där jag bor, så jag tänkte att "det här går ju säkert bra". När jag kom dit sa hon att jag måste stå upp när hon klippte mig för att jag har så långt hår, annars skulle hon inte nå ner. Hur bra tror ni det gick att stå i en lokal som luktade väldigt starkt av schampoo och hårfärg med den snygga obligatoriska klippkappan när man inte ätit på fem timmar på grund av illamående?
Jag började må dåligt så frisören utropade "nämen det är väl klart att du får sätta dig ner om du måste". Men när jag satte mig ner blev det inte bättre. Jag kallsvettas under kappan och genom luggen som hängde ner framför ögonen såg jag hur mina läppar bleknade. Jag sa att jag behövde gå ut och andas men vad händer inte ute på gatan om inte att jag nästan svimmar? Hela kroppen domnar bort, jag ser inget (fast det hade mest att göra med den där luggen som hängde i ögonen). Jag vinglar tillbaka in på salongen och sluddrar och sätter mig ner i första bästa stol medan min stackars frisör tar av mig klippkappan. Till slut leder hon in mig på toaletten och stänger om mig med en beklagande min. Där på toaletten är det lugnt och skönt. Jag lutar pannan mot det kalla kaklet och efter ett tag blir det bättre. Sen kan hon klippa mig klart. Sen gick jag hem och la mig i badet.
Det var dagens historia. Puss och kram.
P.S. Eftersom jag nästan aldrig längre skriver ett inlägg utan musik så får ni ett tips på musik som kan relateras till ämnet illamående. Men låten var väldigt lökig. Suckface - You make me wanna puke. D.S.
skönt, skönt
Jag mår illa. Taggade igång på att spy förut; skurade toaletten, satte på Peter Gabriels Red rain (mycket passande) och satte mig på knä och stirrade ner i porslinet för vara beredd, men det kom inget. Har inte kommit till det där stadiet att jag mår så illa att jag stoppar fingrarna i halsen, men jag börjar bli desperat, så det kanske är sådana åtgärder jag får ta till.
Det är fascinerande hur mycket kroppen säger ifrån när något inte stämmer, sen jag vaknade i morgon har min mage skrikit i protest. På samma sätt som jag har stark magkänsla när det gäller personer jag inte gillar har min mage stark magkänsla när det gäller mat som jag inte gillar. För att förklara min situation med en metafor så är det som om jag precis har förstått hur oskön en person är, och vill bara dra så fort som möjligt. håhåjaja.
Det är fascinerande hur mycket kroppen säger ifrån när något inte stämmer, sen jag vaknade i morgon har min mage skrikit i protest. På samma sätt som jag har stark magkänsla när det gäller personer jag inte gillar har min mage stark magkänsla när det gäller mat som jag inte gillar. För att förklara min situation med en metafor så är det som om jag precis har förstått hur oskön en person är, och vill bara dra så fort som möjligt. håhåjaja.
P.S. Idag ska jag klippa mig. Tänkte Loreen style, det blir spännande. D.S.
Typ lite såhär igen.
nu ska jag kräkas
not sleeping at night/you're having a nice time with a girl I really don't like
Paolo Nutini - Rewind
Kate Nash - Kiss that grrrl
när det inte går att sätta ord på sakerna får ni använda tankeballongen och tänka er hur jag känner utifrån de här låtarna. är mest trött.
åker till landet. puss
when you were young
Nu är det vår. Det är fint. Jag tänkte göra en liten sammanställning på mina vårar hittills. Sånt är kanske kul, åtminstone för mig. Och jag hoppar några årtal hära, vi börjar med
2004: Chillade med 10 löss i håret, lågstadiet ni vet. Sökte till Adolf Fredrik, sånt som man pysslar med. Inga bildbevis men tänk: liten, blond och i behov av tandställning.
2007: Var så mycket fjortis jag skulle kunna ha varit, startade den här bloggen med intentionen att ha en modeblogg (och posade argt i en för mjuk fåtölj) och började ha nya klädkombinationer varje dag.
2008: Mitt mål var att handla allt på seconhand (nuförtiden hittar jag inte ens i vanliga affärer, yes), jag färgade håret för första gången, åt Ben & Jerry's i parker, chillade i parker, åkte lastvagn, åt tonfisk, tittade på Disney-filmer.
2009: Tandställningsfri, ville börja gymnasiet men hade ett år kvar :( Praoade i affär och var kär i konstiga personer.
2010: Var kär, förvirrad (speciellt kvällen den här bilden togs) sökte till Södra Latin (♥) och KOM IN! Världsbästa. Sa fuck off till gamla skolan, det var nice.
2011: Den här våren sög ganska mycket. Den kan sammanfattas med näsblod och svidande ögon och gå hem för tidigt. Fram till april när den ersattes av inspaning och musik. Också hade min blogg transformerats från en 12-årings modeprojekt till min musikblogg, eller vad det nu är. Det här var faktiskt den enda bilden på mig jag la upp förra året tror jag.
Chokladpudding och vin är underskattat.
2012: Hittills har våren bestått av 18-årsfester, självinsikter, att köra bil och att lära känna nygamla personer. Är sällskapssjuk till den grad jag aldrig varit tidigare. Vill umgås hela tiden, tur att jag får det. Älskar ♥ Tror att våren också kommer handla om stress för roliga saker, frustration för saker som inte fungerar, prestationsångest, höga förväntningar och förhoppningsvis ett jobb.
Hej hopp! Jag gillar våren, för jag har liksom blivit kär i alla som finns omkring mig. Kanske har det att göra med att jag är mer tolerant än förut, eller så har folk blivit skönare. Vem vet.
The Killers - When you were young
Puss och hej
2004: Chillade med 10 löss i håret, lågstadiet ni vet. Sökte till Adolf Fredrik, sånt som man pysslar med. Inga bildbevis men tänk: liten, blond och i behov av tandställning.
2007: Var så mycket fjortis jag skulle kunna ha varit, startade den här bloggen med intentionen att ha en modeblogg (och posade argt i en för mjuk fåtölj) och började ha nya klädkombinationer varje dag.
2008: Mitt mål var att handla allt på seconhand (nuförtiden hittar jag inte ens i vanliga affärer, yes), jag färgade håret för första gången, åt Ben & Jerry's i parker, chillade i parker, åkte lastvagn, åt tonfisk, tittade på Disney-filmer.
2009: Tandställningsfri, ville börja gymnasiet men hade ett år kvar :( Praoade i affär och var kär i konstiga personer.
2010: Var kär, förvirrad (speciellt kvällen den här bilden togs) sökte till Södra Latin (♥) och KOM IN! Världsbästa. Sa fuck off till gamla skolan, det var nice.
2011: Den här våren sög ganska mycket. Den kan sammanfattas med näsblod och svidande ögon och gå hem för tidigt. Fram till april när den ersattes av inspaning och musik. Också hade min blogg transformerats från en 12-årings modeprojekt till min musikblogg, eller vad det nu är. Det här var faktiskt den enda bilden på mig jag la upp förra året tror jag.
Chokladpudding och vin är underskattat.
2012: Hittills har våren bestått av 18-årsfester, självinsikter, att köra bil och att lära känna nygamla personer. Är sällskapssjuk till den grad jag aldrig varit tidigare. Vill umgås hela tiden, tur att jag får det. Älskar ♥ Tror att våren också kommer handla om stress för roliga saker, frustration för saker som inte fungerar, prestationsångest, höga förväntningar och förhoppningsvis ett jobb.
Hej hopp! Jag gillar våren, för jag har liksom blivit kär i alla som finns omkring mig. Kanske har det att göra med att jag är mer tolerant än förut, eller så har folk blivit skönare. Vem vet.
The Killers - When you were young
Puss och hej
you'll be my Graham and my Johnny too
First aid Kit - Emmylou
Det här är den första låten jag hör med First aid Kit. Tycker den är bra för den är lite mer snabb, annars kan det bli lite mycket "nu smyger jag". Och alla deras videor verkar innefatta dem i skogen med långa klänningar och hår som hänger för ansiktet och motljus. Så kan det vara. Puss.
say something you asshole
Jag har en mapp på min dator med länkar till sånt som gör mig på gott humör med det påhittiga namnet Feel good. Typ bara är lite random kul filmklipp eller lite mer djupgående. Nu får ni se litegrann:
Hoffmaestro - Highway man
Först hörs bara en asbra låt liksom, som bara den får mig på bra humör. Men ser man gunget på Jon, Karl-Uno, Hoffe och till slut på Nils Tull, som verkar lite lost in translation. Och lägg märke till Nils Tulls stämma vid ungefär 2.00. Det är bra. Det är kul.
Kosläpp
På riktigt, jag har en kofetisch. De är på riktigt de finaste djuren som går på jorden. Jag ska nog sticka till Indien och insupa det heliga kosamhället.
Bret tries to flirt
Flight of the Conchords ligger ju över huvudtaget högt upp på listan över saker som får mig på gott humör. "What's up with your face?"
Som sagt, Jemaines skratt. HAHA
Puss och hejdå
Hoffmaestro - Highway man
Först hörs bara en asbra låt liksom, som bara den får mig på bra humör. Men ser man gunget på Jon, Karl-Uno, Hoffe och till slut på Nils Tull, som verkar lite lost in translation. Och lägg märke till Nils Tulls stämma vid ungefär 2.00. Det är bra. Det är kul.
Kosläpp
På riktigt, jag har en kofetisch. De är på riktigt de finaste djuren som går på jorden. Jag ska nog sticka till Indien och insupa det heliga kosamhället.
Bret tries to flirt
Flight of the Conchords ligger ju över huvudtaget högt upp på listan över saker som får mig på gott humör. "What's up with your face?"
Som sagt, Jemaines skratt. HAHA
Puss och hejdå
