Vid "större än mig" ser man "än" som en preposition i huvudsatsen, därav följder att det är korrekt att använda objektsform av det personliga pronomenet: mig. Men vid "större än jag" ser man "än" som en subjunktion som alltså inleder en bisats (förkortad eftersom predikatet inte finns i satsen) därav följer att det är korrekt att använda subjektsform av det personliga pronomenet: jag.

Det här tog jag reda på när jag störde mig på att folk rättade mig när jag sa t.ex. "större än mig". Du kan alltså säga båda två, inget är mer rätt eller fel att säga än det andra. Och jag har glatt mig åt att äntligen bevisa att jag har lika rätt, och svurit för mig själv att så lite som möjligt rätta folk i deras talspråk. Talspråket är ju så personligt, och säger absolut ingenting om hur bra man är på grammatik eller stavning. Hur som helst.
Under mina vistelser på landet lyssnar jag mycket på radio och alltså helst p3, och förra veckan hörde jag låten Detsamma med Thomas Stenström. Och hur går inte texten om:
"För om det innebär att du och jag aldrig mötte morgondagen, så vill jag veta att du kände, om känslorna var samma, känner du detsamma, detsamma, detsamma som mig". Och irritationen över att han inte använder mig istället för jag handlar inte om grammatisk; det rimmar inte, och det stör mig. Det skulle vara så mycket mer följsamt om han använde jag.
Någon supersmart person har kommenterat på youtube till hans musikvideo "låter som daniel adams-ray typ;P" och det håller jag med om. Det är något konstigt ideal som just nu influerar den svenska hipstermusikscenen, att alla låtar ska kännas lite tafatta eller spontana, lite "jag kom på den här i duschen i morse". Som att man inte jobbat igenom den helt.
Nåväl, den är ju catchy.