mother, must I keep on dancing?
Det är faktiskt något speciellt med familj. (Det här hör inte till inlägget men jag tror jag börjar växa fram dyslexi! Hur många får det vid 16 års ålder? Nu försökte jag stava familj famlij, för ett par veckor sen skrev jag gittar istället för gitarr och alldeles nyss skrev jag yeas när jag skulle skriva yes. Bara en parentes. Shit, hur stavas parentes?)
Hur som helst. Det är som sagt något speciellt med familj. Att sitta där mittemot min mormor och bara snacka med henne om lite allt möjligt är så häftigt ändå. Mitt ursprung. Och hon är faktiskt fin, min mormor. Hon är glad för min skull att jag får utbilda mig mycket, och hon säger de bästa grejerna:
Hur som helst. Det är som sagt något speciellt med familj. Att sitta där mittemot min mormor och bara snacka med henne om lite allt möjligt är så häftigt ändå. Mitt ursprung. Och hon är faktiskt fin, min mormor. Hon är glad för min skull att jag får utbilda mig mycket, och hon säger de bästa grejerna:
"Jag har köpt nya barnböcker, som jag tänkte ha till barnbarnsbarnen sen."
"Jaha, tror du att det blir några barnbarnsbarn snart?"
"Ja, det hoppas jag, de vet väl hur de ska göra, pojkarna."
Jag ska lätt bli en cool mormor.
Men nu tänkte jag vara tonåring (felstavning igen! Tånåring tänkte jag skriva) ett tag.
puss
Kommentarer
Trackback