wharm whispers

Niclas's picture, edit by me.

En kyss. Vad fint.

 

 

På bussen hem från min prao idag såg jag två brorsor som delade på en risifrutti och käkade äpple som storebror tog upp ur sin väska. Sen gick de av vid slussen och sprang jättefort någonstans, och lillebrorsan var tvungen att ta storebrorsans hand för att hinna med. Jag blir så glad när syskon tycker om varandra.

 

Jag tycker om mina syskon. Även om de alltid suckade när de var tvungna att hämta mig från dagis, även om de frågar "Are you retarded?" när jag frågar om det var Oasis som gjorde Don't look back in anger och även om de har flyttat hemifrån nu och lämnat mig här hemma.

 

Vi tittar fortfarande på South Park tillsammans och skrattar.

 

Åh, vilket sentimentalt inlägg. Jag borde läggas in på sentimentalsjukhus eller något, som Emil Jensen sa.

Ciao


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback