Den här operationen jag gjorde igår har fått vänsterhalvan av mitt ansikte att svullna upp. Istället för mina normala hjärtformade drag ser jag nu ut som en rektangel i ansiktet. Känns lite ovant, men jag skrattar varje gång jag ser mig i spegeln. Och icke att förglömma: det gör ont. Ont på hakan, på käkarna, i munnen.
Och jag har ägnat hela förmiddagen åt att ligga och läsa. Den här boken:

Och den var fruktansvärt bra. Såklart den var bra, den fick Augustpriset. Den är sådär bra att man läser ut den på ett par timmer och när man är klar blir man liksom spralligt jättelycklig. Den var så bra att jag, när jag läst ut den, i mitt lyckorus ville trycka den mot min kropp och bara krama den. Dock verkar detta uppsvullna tillstånd även påverkat min uppfattning om var mitt ansikte befinner sig, för när jag ska omfamna boken boxar jag mig själv på hakan. Med boken. Väldigt smart. Men det gör inte så mycket för boken var så bra.
Den var bra, alltså. Om jag inte varit tillräckligt tydlig.

Puss och kram.