Det är det där med att vara nattmänniska och morgonmänniska på samma gång. Så är det, jag behöver inte sova så mycket. Men ibland, som ikväll, vore det skönt att bara kunna lägga huvudet på huvudkudden och somna rakt av, och sen sova i åtta timmar och vakna utvilad. Utan att behöva bry sig om allt som händer utanför huset, vilka som går på gatan och vilka som är vakna. Jag trivs på natten, och känner mig hemma efter midnatt, men just nu är jag ju lite trött.