Man kan hålla på hela natten, vingla hem i gryningsljuset, skratta sjunga kyssa prata dansa med okända människor och inte ångra något dagen efter. Världen kan vara ens lekplats och man vill aldrig slå sig ner. Man vill vara kvar på den platsen där diskussionerna alltid är intressanta, där alla är lite roligare, där alla säger saker rakt ur hjärtat, utan krusiduller, av den enkla anledningen att alla är alkoholpåverkade.

Eller så gör man något förhastat, säger saker man borde ha väntat med, skäms dagen efter, någon tafsar på dansgolvet och man hittar sig själv mitt i smeten stirrandes in i vägen med tankarna någon annanstans. Man går hem ett på natten, äter pasta och byter radiokanal när fel låt kommer, och avslutar kvällen med att försöka stoppa näsblodet som har farit överallt.