hej på er alla!
Sitter här och lyssnar på Those dancing days. Och ni som läser detta läser förmodligen inte det här förrens ni kommer hem från skolan.
Operationen gick bra. Jag går på smärtstillande, men inte så mycket. Vilket betyder att jag inte har så jätteont, vilket i sin tur är jätteskönt!
Men att bli sövd, det är obehagligt.
Jag låg där på britsen och sa "Nu kliar det i min rygg."
"Bra" sa den sjungande narkosläkaren, "det är precis så det ska vara". Sen sov jag.
När jag vaknade fattade jag inte ett dugg, var jag var eller vem jag var i ungefär tio minuter. Jag somnade om och vaknade om vartannat. Jag grät. Det var hemskt.
Sen låg jag där och fick väldigt ont, och fick lite mer smärtstillande i min lilla grej i armen, plus dropp. När droppet var slut fick jag åka hem. Mådde ganska bra, men spydde blod en gång bilen. Tur att jag hade tagit ett par spypåsar.
Jag var en av de äldsta som opererade mig. De minsta barnen var väl runt 3 år. De grät jättemycket. Jag tyckte så synd om dem. Jag grät ganska mycket jag själv.
Sen när jag kom hem så lade jag mig och tittade på två filmer efter varandra. Jag åt massor av glass och drack så mycket vatten jag kunde utan att det skulle göra jätteont. Man måste få i sig vätska, annars så får man kanske åka in igen och få dropp. Men jag drack på. Små, små klunkar.
Och i natt så sov jag först från klockan 21 till klockan ett, vaknade av att jag hostade. Sen sov jag från ett till fyra. Tog två alvedon. Sov till klockan åtta. Så jag sov i runt tio timmar. Det var så skönt.
Och idag har jag inte alls så ont. Jag livnär mig på jordgubbskräm och glass. Är väldigt sugen på lasagne. På lax och på spaghetti. Men måste äta mjuk mat i ett par dagar till.
Men det går mycket bättre än vad jag trodde att det skulle gå!

Vi hörs!
/Agnes.
Men det får vänta.