Jag mår illa. Taggade igång på att spy förut; skurade toaletten, satte på Peter Gabriels Red rain (mycket passande) och satte mig på knä och stirrade ner i porslinet för vara beredd, men det kom inget. Har inte kommit till det där stadiet att jag mår så illa att jag stoppar fingrarna i  halsen, men jag börjar bli desperat, så det kanske är sådana åtgärder jag får ta till.
Det är fascinerande hur mycket kroppen säger ifrån när något inte stämmer, sen jag vaknade i morgon har min mage skrikit i protest. På samma sätt som jag har stark magkänsla när det gäller personer jag inte gillar har min mage stark magkänsla när det gäller mat som jag inte gillar. För att förklara min situation med en metafor så är det som om jag precis har förstått hur oskön en person är, och vill bara dra så fort som möjligt. håhåjaja.